Den här dikten lade  en  kvinna in på sin hemsida

några dagar före sin död i Juni för några år sedan

De ord  dikten innehåller är underbara

och beskriver hennes tro på Jesus Kristus

så den lägger jag till minne av min pappa och några vänner som

lämnat oss för att bo i himmelen

 

Osynlig som en blommas doft

Osynlig som en blommas doft och fri, gudomligt fri,
så lämnar jag den jord, det stoft
man sagt jag skulle bli.
Jag rör mig, svävar fjärilslätt,
och lyckan saknar ord
tänk, hjärtat hade ändå rätt:
min själ blir aldrig jord.

Från världens land och stad och hus,
från livets korta dag
jag föds på nytt och fylls av ljus
till själens andetag,
varthän jag skulle det vet jag om
liksom jag vet till Vem,
som knappast behöver viska Kom
förrän Hans barn vill hem....

Sån är min enkla barnatro
- men medge den är ljus:
jag tror att en gång får jag bo
i himmelskt Fadershus.
Och utan ängslan då jag går
från välkänd jordisk värld
och härlig flygförmåga får
till själens himmelsfärd..

Så mycket jag vill tacka för,
så lite jag förstår.
Men hjärtats bön som ingen hör
högt ovan stjärnor når,
då sker det: där och här blir ett
och inget skiljer mer.
Vad ingen hört, vad ingen sett
nu själen hör och ser.

~Atle Burman~

Här tänder jag ljus till minne av

Min pappa Kjell 73 år död av en stroke juli 2009

Mariann död i juni 2004 av cancer

min väns dotter Maria 32 år om dog av cancer  i juni 2005

 

Marias Lärare Katarina 56 gammal som hastigt lämnar oss i mars 2007 propp i lungan'

 Min syssling Jannika 30 år som dog i en motorcykelolycka midsommarafton 2007

min vän Susanne död av cancer i februari 2009 45 år gammal